http://www.tekultur.se/
                 

TILLAGA DEN PERFEKTA KOPPEN TE


[2007-10-10]



Tillagning

Att laga till teet är en konst och en vetenskap, men det behöver inte vara så svårt.

Det kräver att du har en god råvara, men det kräver också att du vet lite om tillagningen.

Denna artikel är till för de som undrar om de hemligheter som ligger bakom den perfekta koppen te.

Det finns så många aspekter av tillagningen att flera kulturer i Asien har utvecklat teceremonier kring processen. Vi tänkte titta på de olika aspekterna av tillagningen utan att fördjupa oss i det ceremoniella.

Hur gör man för att skapa den perfekta koppen te?

Turkiskt te
Foto: Wikipedia    
Givetvis förutsätter tillagningen att din råvara är av hög kvalité, då ett te som inte smakar särskilt bra i grund och botten inte kommer att smaka så mycket bättre.

Många inser ännu inte hur mycket tillagningen av teet påverkar själva smaken. Detta eftersom många handlar ett billigt eller ett smaksatt te där smaksättningen gömmer smaken av teet.

Det finns ännu de som stoppar tebladen i en kastrull, sätter på plattan och väntar tills teet kokat klart. Detta är inte att rekommendera. Du förstör smaken och du kokar ur dess näringsämnen.

Te tillagas olika beroende på sort. Har du inte tillagat teet på rätt sätt kan du inte förvänta dig att få ut den utlovade smaken. Ofta är det inte så svårt, men det finns en del saker man bör tänka på.

Det första du måste ha för att ditt te ska bli den underbaraste av alla upplevelser:

Vatten

Kvalitén på vattnet skiljer sig givetvis från land till land. I Sverige är vi bortskämda med bra vatten. Är man utomlands kan man ibland behöva använda annat än kranvatten då smaken av teet verkligen kan förstöras av det vatten man har i teet.

Water
© Foto: Snap®    
Vattentemperaturen ska följa den beskrivna temperaturen man får med sin tebutiks anvisningar. För gröna teer är den generella temperaturen mellan 70 till 80 grader. Eftersom vi vill ha kontroll på temperaturen så är en förvärmd kanna och kopp att rekommendera så att man inte tappar temperaturen när vattnet hälls upp.

Vattnet hälls ofta ifrån högre avstånd från vattenkällan in i tekannan. Detta för att vattnet ska bli mera syrerikt och därav utveckla mer smak.

Det finns även en poäng i hur man häller vattnet över teet i tekannan. Det finns teer där man bör hälla vattnet varsamt över teet för smakens skull som annars kan bli beskare.

Ett vatten utan syre ger teet en platt smak, och är anledningen till att man inte ska koka ur syret ur vattnet. Det är det som sker om du låter ett vatten koka en längre stund.

Temperatur

Termometer
Foto: Wikipedia    
Många frågar sig säkert om man verkligen behöver följa den temperaturanvisning som anges, och om det verkligen finns de som sitter med en termometer när de gör i ordning sitt te.

Givetvis finns de som gör detta, eftersom temperaturen är en viktig del av tillagningen, men det finns andra sätt att kontrollera temperatur på.

Antingen låter du tevattnet koka upp till kokpunkten för att snabbt stänga av värmen, och väntar tills det svalnat något.

Eller så låter du vattnet koka upp till den temperatur som anvisats genom att titta på bubblornas storlek. Det blir lite svårare att göra detta då våra moderna vattenkokare är så snabba på att koka upp vattnet så man knappt hinner se en bubbla innan vattnet kokat klart.

Precis när bubblorna är små och precis startat, då brukar vattnet vara runt omkring 80 grader Celsius.

Det finns även vattenkokare som går att ställa in på en viss temperatur, och till och med tekokare finns som tillagar teet åt dig på rätt temperatur efter att du ställt in alla parametrar.

Det finns flera anledningar till varför man ska bry sig om vattentemperaturen. En av anledningarna till att inte ha för varmt te är eftersom smaken kan påverkas negativt.

Grundregeln är att ju bättre kvalité på teet och ju mindre fermenterat det är, desto kallare ska teet göras. Ju mer oxiderat (fermenterat) teet är desto varmare kan du göra teet. Dessutom är det rekommenderat att öka temperaturen och bryggtiden något efter varje bryggning.

Låta te dra om igen

Det är långt ifrån alla som brygger om te flera gånger på samma blad, men det är det som är lite av sporten med teet. Att få ut nästan samma smak igen och igen.

Köper du dessutom lite dyrare teer så är det meningen att du ska låta teet dra om igen. Detta eftersom ett te av högsta kvalité är av så god kvalité att det går att låta teet dra om utan avkall på smaken. Detta handlar framför allt om oolonger och svarta teer (röda teer enligt kineserna) och Pu-erh.

Många teer blir godare när de dras andra gången. Det är på det sättet kineserna gör Oolong vid Gong Fu. Första gången sköljer man snabbt igenom oolongen för att öppna dess blad.

I Gong Fu, som är den kinesiska teceremonin nyttjar man teet till fullo. Gong Fu går ut på att koncentrera sig på att utföra den mest välsmakande koppen teet.

I Gong Fu beredningen av te används av denna anledning små kärl. Syftet är att du inte ska lämna teet i vattnet för länge, och att du inte ska tappa temperaturen vilket lätt sker i ett större kärl.

Tiden ett te ska dra

Tiden är verkligen det primära. Att tillaga en kopp te och låta den dra för länge gör teet beskt. Det finns örter såsom rooibos som kallas för rött te där det inte spelar någon roll hur länge örten drar. Rooibos är inte ett te.

Teets beska

Många tvistar här och tror att te innehåller garvsyra och att det är vad som ligger bakom teets beska. Detta är en vanlig missuppfattning som är så pass utbredd att även många tebutiker, tegrossister och tidningar skriver att olika teer har olika mycket garvsyra.

Det som finns i teet som ger teet dess beska är en "Tannin" och räknas till flavonoider. Garvsyra har en annan kemisk sammansättning än denna flavonoid.

Missuppfattningen blir inte klarare av att engelskans Tannin är ett ord som även används för garvsyra.

Försök inte att garva läder med te, det finns bättre saker att göra med te! Flavonoiderna i teet är dess antioxidanter och är en av de nyttiga beståndsdelarna.

Dessa är de som ger den beska smaken som kommer om man låter teet dra för länge. De tiderna som ibland anges av tetillverkarna överenstämmer inte alltid. Detta medför även att folk inte alltid bryr sig om dessa, men resultaten för hur ett te smakar beror verkligen till största delen på tiden du brygger det och detta i synnerhet när det handlar om grönt te.

Vad behöver man för utrustning för att skapa det perfekta teet?

Tekanna

Yixing tekanna
Foto: Wikipedia    
Det finns en otrolig variation på tekannor. En tekanna kan göras av en mängd olika material och dessa material har olika egenskaper att göra teet antingen bättre eller sämre.

Även om det optimala vore om man hade en tekanna till varje tesort man brygger så får man överväga det praktiska och väga det mot det estetiska.

Anledningen till att materialet har med teets smak att göra är till stor del eftersom olika material har olika förmåga att isolera värmen.

Även andra egenskaper är att beakta som oglaserad lera (stengods) där smaken sägs lagras i leran gång efter gång. Här är särskilt den Yixingska leran ifrån Yixing i Kina känd för dess porositet och dess värmeisolerande egenskaper.

Denna lera lämpar sig då väl framför allt för de mörkare teerna där det är viktigt att behålla värmen.

Gaiwan

Gaiwan
Foto: Tekultur    
Det är inte alltid tekannor som används för att tillaga te. Även en gaiwan är ett sätt att tillreda te på i Kina.

Gaiwan är i princip en tekopp med lock på, och går att använda antingen genom att dricka ur direkt, men oftare används den som en tekanna att endast bereda teet i och sedan hälla ut det i mindre koppar. Det går att hitta teset med Gaiwan, tillbringare och små söta koppar till.

Tekopp

Förutom gaiwan så kan man använda en tekopp med en sil. Dessa finns i olika utföranden.

Ett av de vanligaste sätten att göra te på i Sverige är just en helt vanlig stor tekopp med en tekula till. Detta fungerar alldeles utmärkt för ett te där bladen är korta och där teet eventuellt är smaksatt, men för ett te som du har lagt ner lite mer pengar på så som riktigt grönt te eller ett dyrt vitt te så låter du inte teet utvecklas om du använder en tekula.

Det finns en skillnad på ett tunt material och ett tjockt. Ett tjockt material behåller i regel värmen något mer än ett tunt.

En viss förvirring finns bland de material som används för att laga till ditt te, både hos köpare och hos säljare. Vi går igenom de olika materialen.

Vad finns det för olika material för tillagningen av teet?

Glas

Tekanna i glas
Foto: Tekultur    
Glas är ett material som snabbt värms upp, och lika snabbt tappar det värmen. Därför lämpar sig materialet bra för te av ljusare karaktär som ska ha en temperatur under kokpunkten och där temperaturen gärna får sjunka något.

Glaset som används i tekannor är ofta mycket tåligt för värme och det går bra att använda kokande vatten i glaset och värma direkt på glaset.

Glas är ett praktiskt material, man ser färgen på sitt te, hur klar drycken är och hela det visuella med teets beredning. Det är även mycket praktiskt för de blommande teerna som vackert blommar ut och blir till en utslagen blomma i kannan. Detta måste man just ha glas för att kunna se.

Nackdelen med glas är att det så småningom mörknar till av flavonoiderna av teet. Detta eftersom man endast rengör sin tekanna med vatten och inte någon som helst kemi.

För att hantera detta får man med jämna mellanrum gnugga med en lämplig trasa för att hålla glaskannan ren.






Keramik

Keramik är samlingsnamnet för allt bränt av lera alltså lergods, stengods, porslin, fajans och flintgods.



Vackert smyckad tallrik
Foto: Santarosa    

Porslin

Porslin har i alla tider förknippats med tekannor. De gamla tekannorna ifrån England med blombeklädda och detaljerade motiv av alla dess slag som man ofta ser i de brittiska filmerna, där äldre damer sitter och smuttar på sin kopp te.

Här finns just ett vanligt missförstånd med materialet där man kallar allt glaserat lergods för porslin. Så är inte fallet.

Porslin är ett av de keramiska tillverkningsätten som finns. Kina är det land där porslinet började tillverkas, precis som te. Marco Polo förde porslinet med sig på sina resor och därav kommer även namnet porslin, av italienska porcellana. Ursprungligen ett namn på porslinssnäckor som man trodde att porslin gjordes av.

Porslin består bland annat av kaolinlera och fältspat i lermassan och bränns på ca 1400 grader. Porslinet blir helt tätt även utan glasyr. Det första porslinet i Europa tillverkades på 1700 talet. Porslinet håller inte värmen speciellt bra, och kan vara lämplig för ljusare teer. Engelsmännen dricker svart te, och detta ofta i porslinskoppar.

Gör du svart te i en porslinskopp så svalnar alltså ditt te snabbare än om det skulle vara en kopp tillverkad i stengods.

Fajans

Det är vad de flesta tekannor tillverkades av, särskilt under 1700 talet då Europa försökte härma de porslinskannor som tillverkades i Kina, men denna hemlighet var väl bevarad. Fajans är lergods förtäckta av vit tennglasyr.

Fajans bränns på ca: 900 grader. Nackdelen är att fajans spricker vid höga temperaturer. Fajans kommer från den italienska staden Faenza som var ett centrum för keramiktillverkning under 14- och 1500-talen."
Tetsubin, tekanna i metall
Foto: Wikipedia    

Metall

Även metall används faktiskt för att laga te till. En del japanska tekannor är gjorda i järn. Dessa tekannor kallas för tetsubin, och nackdelen är givetvis tyngden i kannan. De flesta andra metaller är olämpliga att göra te i då metallen ger smak åt teet. Det sägs att denna kanna är ytterst lämplig för att göra grönt te. Dessa tekannor är tunga och det kräver att man håller efter de för att de ska hålla sig snygga.

Lergods

Lågbränt gods. Är ett av de vanligaste materialen att göra tekannor i. Lergods kvarhåller värme och lämpar sig bra för mörka teer då kannan isolerar värmen.

Olika lergods har lite olika egenskaper, och det finns en skillnad på tjocklek på lergodset. Ju tjockare, desto bättre isoleras värmen. Glasyr används då lergodset är mycket poröst och blir inte sintrat vid den låga bränningstemperaturen, alltså vattentätt.

Flintgods

Kom in senare under 1800 talet. Vitbrännande lera och flinta.

Stengods

Stengods är en annan typ av lera och innehåller mer kvarts än vanlig lergodslera. Godset är vattentätt även utan glasyr. Temperaturen vid bränning är ca 1200 grader C°.

Yixing

De berömda Yixing kannorna görs av oglaserat stengods. Leran som används är känt som Purple Clay (Zisha), och är känd för sina perfekta egenskaper som tekanna.

Yixing kannorna har tillverkats i flera tusen år och förfinats till sin perfektion för det te som de är avsedda att bereda.

Yixing kannan är porös och kvarhåller smaken av teet som lagras i kannan.

Glas och porslin tappar värmen snabbare och är bra för de ljusare teerna. Förvärm alltid detta material för att du ska kunna hålla den värme du önskar. Tetsubin kannor håller värmen jämnt och används för grönt te. Tetsubin har sina rötter i Japan. Lera och stengods håller värmen och lämpar sig mycket bra för mörkare teer såsom oolonger och svart te.

Storlek på kanna

Kineserna använder små kannor. Du får en annan kontroll på teet, du ser till att hälla ut allt te och du gör inte mer te än du använder just den gången, tills du låter teet dra igen. Det finns klara fördelar, även om många helt enkelt har svårt för att bryta sin vana.



Det finns en mängd olika teer, och tillvägagångssätten skiljer sig något bland de alla.

Grönt te

Teplantage
© Foto: Colbyotero    


Grönt te görs i regel genom att teet får dra snabbt. Det är grönt te som är svårast att göra och det är grönt te som folk som oftast tillagar fel och tror att det smakar beskt.

Det kan givetvis smaka beskt om man köper ett te av låg kvalité. Tesorterna skiljer sig åt något och vissa är toppar av de yngsta bladen, vissa är små korta bladbitar, vissa är stora blad och vissa är ihoprullade stora blad.

De delikata teerna önskar lägre temperatur.

Eftersom tiden du ska låta teet dra är mycket beroende på storlek på blad, så anpassa dragtiden beroende på hur teet ser ut.





Vitt te

Vitt te Bai Hao Yin Zhen
Foto: Wikipedia    
Här kan du i regel låta teet dra en längre stund utan att det gör något. Detta är ett milt te, och de bästa vita teerna består endast av de outvecklade topparna på teet.

De delikata teerna önskar lägre temperatur.

Gult te

Tillagas som det gröna teet.

Oolong te

Oolong te är ofta mindre känsligt, och görs ofta mellan 2 –3 minuter. Det gäller att hitta sin optimala tillagningstid.

Svart te

Lite beroende på ursprung av teet kan det vara noga att inte ha i teet för länge. Vissa sorters te kan man ha i längre än andra.

Pu-erh

Pu-erh är ett te där du ska tänka på att ha lika stora bitar för att teet ska avge smak likartat. Pu-erh blir mycket svart, och är det som kallas för svart te i Kina. Grön Pu-erh blir ljusare i färgen eftersom fermenteringen sker gradvis.

Teet är starkt i smaken och för många påminner det lite om en smak av häst och hö, ändå ska teet ofta dra omkring 2 minuter för att smaken ska komma till sin rätt. Även om smaken är väldigt annorlunda så är detta en spännande tesort med en otrolig variation på smaker.

Det är skillnad på grönt Pu-erh och svart Pu-erh i smak, och det gäller att känna sig fram och hitta den optimala tiden för den Pu-erh man lagar till.

Slutord

I slutändan handlar det om ens egna preferenser, och vår artikel är till för dig som vill fördjupa dig inom konsten om tillagning. Vi vill även påpeka att inget sätt är fel så länge man själv i slutändan blir nöjd.

Det sätt som idag används för att laga till te har sin härkomst i Kinas Sung dynasti, där man övergick ifrån tepulver till lösa blad. Tepulver är annars fortfarande något som används i den Japanska teceremonin.

Lu Yu har dokumenterat bruket av lösa blad i den första boken om te redan strax innan 800 talets slut.



- Tekultur -







Mer information om tillagning av te

Tillagning av te | Wikipedia

För att kommentera artikeln om tillagning av te och andra diskussioner om te använd vårt forum: Tekultur Forum

Önskar du använda vår artikel eller delar av vår artikel går detta bra under förutsättning att du sätter oss som referens och länkar till artikeln.





Tillbaka till Tekultur





© Tekultur 2007